söndag 6 februari 2011

Dödens klyfta


Har J namngett det mellanrum som är mellan ställningen och balkongtaken. Av nån märklig anledning så blir denna större o större för varje flytt av ställningen .
Tur vi är på sista taket nu annars hade vi säkert fått hoppa mellan till slut ,och varken J eller jag är byggda som några längdhoppare direkt.
Andra betydligt trevligare klyftor har jag ägnat mej åt i helgen när hjärtat kom på besök och som alltid gjorde min helg så mycket bättre .
Höll på att glömma ,vi ramlade över en atelje som tillhör en av vår bys kändare konstnärer ,behövs nog en del rött för o skapa där inne .Kändes som jag klev rakt in i en skräckfilm.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar